Fem (och ett halvt) kilo tyngre – Så har svenskarnas hälsa försämrats sedan 90-talet

Skillnaderna i hälsa ökar. Vi har fått sämre kondition och högre BMI. I snitt har vi ökat 5,6 kilo i vikt sedan 1995. Trenden är starkast i grupper som redan hade ett sämre utgångsläge. Det konstaterar Elin Ekblom Bak, forskare vid Gymnastisk- och idrottshögskolan.

De senaste decennierna har svenskarna fått sämre kondition och större problem med övervikt och fetma. Försämringen syns särskilt hos grupper i befolkningen som redan tidigare hade en sämre hälsa än snittet. Det berättar Elin Ekblom Bak, docent vid GIH, Gymnastik- och idrottshög skolan i Stockholm, som fått tillgång till ett mycket stort och tidigare obeforskat material om hälsa och ohälsa för svenskar i yrkesverksam ålder.

– Våra resultat bekräftar sådant som tidigare mest varit misstankar, säger hon. I Sverige har vi mycket hälsostatistik, men det finns inte bra tidsserier på allt. Kondition, alltså maximal syreupptagningsförmåga, mäts inte i så väldigt många sammanhang. Därför är det en enorm fördel att det ingår i den databas som vi nu fått tillgång till. Den omfattar mer än 600 000 hälsoprofilbedömningar insamlade under flera decennier, inklusive test på motionscykel. Det är faktiskt unikt, både nationellt och internationellt.

En hälsoprofilbedömning är något som en arbetsgivare kan erbjuda sina medarbetare. Hälsoföretag som anlitas för att utföra sådana bedömningar använder sig ofta av samma standardiserade metod, utvecklad av hälsoföretaget HPI Health Profile Institute på 1980-talet. Det är den databasen som Elin Ekblom Bak nu använder för forskning.

– Det är inte ett slumpmässigt, representativt urval av befolkningen, men det ger oss ändå värdefull kunskap eftersom det är ett så stort material och insamlat under så lång tid, säger hon.

Positiva trender saknas inte i materialet. Andelen som går eller cyklar till jobbet har ökat mellan 1998 och 2015, och vidare analyser visade att denna grupp löpte en lägre risk än andra att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Men i en rad viktiga avseenden ser folkhälsan ut att ha utvecklats i en negativ riktning, och skillnaderna är inte obetydliga. Försämringen i kondition var runt 11 procent mellan 1995 och 2017. Genomsnittligt BMI ökade under samma period från 25,1 till 26,2, vilket i absoluta tal innebär en snitt ökning på 5,6 kilo. Andelen överviktiga (BMI över 25) ökade från 44 till 54 procent och andelen med fetma (BMI över 30) från 9 till 17 procent.

– Kombinationen fetma och dålig kondition har en mycket stark koppling till framtida ohälsa. Andelen som har denna kombination har fördubblats på två decennier, vilket är oroande, säger Elin Ekblom Bak. Enligt prognoser baserade på information från databasen kommer trenden av försämrad kondition dessutom att fortsätta.

Forskningen visar också att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper har ökat, då den negativa utvecklingen varit starkast i grupper där problem med övervikt, fetma och dålig kondition redan tidigare var vanligare.

Kombinationen fetma och dålig kondition har en mycket stark koppling till framtida ohälsa. Andelen som har denna kombination har fördubblats på två decennier.
Elin Ekblom Bak

– Försämringen har varit mer uttalad hos män, i yrken med låga utbildningskrav samt i landsbygdsregioner, säger Elin Ekblom Bak.

Omvänt är det högutbildade tjänstemän i storstan som klarat sig bäst, och hos dem var problemen mindre redan innan. Även i den gruppen ser vi lite sämre kondition och lite högre BMI, men inte alls i samma omfattning.

Administration, kundtjänst, maskinell tillverkning samt transportyrken är fyra yrkeskategorier där försämringen varit stor.

– Gällande kondition, så förväntade vi oss att finna en skillnad mellan tjänstemän och arbetare, baserat på tidigare forskning om skillnader i kondition och hälsa mellan dessa grupper. Intressant nog så fann vi även en skillnad mellan yrkesgrupper med låg respektive hög kvalifikationsnivå inom såväl tjänstemän som arbetare, säger Elin Ekblom Bak.

De senaste åren har hälsoeffekterna av långvarigt stillasittande uppmärksammats mycket, bland annat tack vare Elin Ekblom Bak, som redan 2013 var redaktör för boken ”Långvarigt stillasittande – en hälsofara i tiden”. I år har boken getts ut på nytt i en uppdaterad version.

Har den databas hon nu gräver i kunnat ge mer kunskap om stilla sittande och ohälsa?

– De frågorna har tagits med i formuläret först på senare år, så vi kan inte titta på trender än, men vi har sett andra intressanta samband, säger hon. När vi undersökte samband mellan stillasittande och depression- och ångestsymtom, så var kopplingen svag när det gällde mycket stillasittandet på arbetet men stark för mycket stillasittande på fritiden.

Sambanden kvarstod efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer såsom motionsvanor och upplevd ensamhet.

– Tidigare forskning har föreslagit att mentalt aktivt sittande, med problemlösning eller krävande arbetsuppgifter, skulle kunna vara positivt för hjärnan, medan mer mentalt passivt sittande, som när man slösurfar på mobilen, skulle kunna vara mer negativt. Det skulle kunna vara en möjlig förklaring till en del av de samband vi såg.

Vad händer härnäst i hennes forskning?

– Databasen ger så många olika möjliga forskningsuppslag, så det svåraste är att begränsa sig. Vi får också en del förfrågningar från andra forskare som skulle vilja använda databasen för sina frågor inom allt från medicin till sociologi. Det är roligt, men tar en hel del tid.

Hon möter också ett stort intresse utanför akademin, hos såväl myndigheter som arbetsgivare och allmänhet, när hon är ute och föreläser om fysisk aktivitet och hälsa.

– Det är ett välkänt samband sedan länge, och det har gjorts många försök att påverka människor att bli mer aktiva. Men med klent resultat, som vår forskning visar.

Ändå ser hon med visst hopp på framtiden.

– Kunskapen om vilka åtgärder som fungerar ökar, säger hon. Samma-för-alla-åtgärder ger inte resultat. Det krävs ett individcentrerat angreppssätt: vad passar för just dig? Plus infrastruktur som gynnar fysisk aktivitet. Finns det bara bilväg kör man bil. Den ökning vi sett av personer som cyklar eller går till jobbet har skett samtidigt som många kommuner och arbetsgivare satsat på cykelbanor och omklädningsrum.

Så visst går det att driva utvecklingen i positiv riktning med rätt åtgärder.

Text: Anders Nilsson